Risker för patientsäkerhet med eHälsa
Publicerad:
eHälsa kan ha många fördelar, men eHälsa kan också ge upphov till risker och kritik. I en artikel i tidskriften Digital Medicine (del av Nature Publishing Group) tar författarna upp potentiella riskområden inom eHälsa.
Innehåll
Telemedicin
Enligt en amerikansk enkätstudie var de största hindren för att införa telemedicin svårigheter att integreras det i det kliniska arbetsflödet (42%), patientens tillgång till tekniken (36%), oro för potentiella medicinska fel (29%) och säkerhet och integritet för patientinformation (23%). Oron över risken för medicinska fel härrör från begränsningarna i virtuella kliniska miljöer, särskilt oförmågan att fysiskt undersöka en patient och utmaningar med att kommunicera. Dessa begränsningar är särskilt betydande vid förstabesök då målet är att ställa en diagnos, ofta utan föregående medicinsk information.
Ytterligare en amerikansk studie visade att 66% av telemedicinrelaterade anspråk om ersättning från försäkringsbolag mellan 2014 och 2018 var relaterade till feldiagnoser. Detta är i linje med resultat från Harvard Medical School där en granskning av fall som hade resulterat i anspråk om felbehandling visade att 68% berodde på feldiagonstik. I en undersökning av 242 läkare i Pakistan höll 69% med eller “höll mycket med” om påståendet att det “saknas reglering för att undvika medicinsk felbehandling”, och endast 29% trodde att deras medicinska försäkring skulle täcka telemedicinska konsultationer.
I en undersökning av amerikanska allmänläkare var förtroendet högt när det gällde att ta medicinsk anamnes över telekonsultation (medianpoäng 5/5). Andra viktiga kliniska färdigheter såsom att vägleda patienten genom den kliniska undersökningen, att hantera flera besöksorsaker och språksvårigheter och att fatta beslut om patientlogistik på distans värderas bara 3 av 5. Förskrivning av särskilda läkemedel över telehälsa var det område där läkare hade lägst förtroende (medianbetyg 2/5), vilket återspeglar en hög nivå av upplevd risk.
AI-baserat kliniskt beslutsstöd
Mer än 130 olika AI-baserade kliniska beslutsstöd har godkänts av amerikanska Food and Drug Administration (FDA) under de senaste 5 åren. FDA har numera en sökbar databas med AI-baserade medicintekniska produkter. AI-baserade kliniska beslutsstöd är alltså ett allt vanligare fenomen, men vem bär ansvaret om något går fel?
Ansvaret för AI-baserade kliniska beslutsstöd kan förenklas genom att de utformas för att vara tolkbara. Även om vissa av dessa verktyg kan fungera som en “svart låda”, blir det allt vanligare att sådana verktyg förklarar sina rekommendationer, även om det bara sker i efterhand. Till exempel kan ett diagnostiskt verktyg som är avsett att hjälpa läkare att upptäcka förekomsten av lunginflammation från datortomografibilder inte bara framställa klassificeringen utan även en värmekarta som “pekar” på det område i bilden som AI-systemet identifierar som det mest relevanta för diagnosen.
mHälsa
mHälsa är ett brett begrepp som innefattar appar och enheter med en rad hälsorelaterade funktioner. Vanligtvis används mHälsoappar och -enheter för att spåra hälsorelaterade parametrar, analysera sådan data och ge personlig hälsorådgivning. Till exempel kan en Apple Watch och en medföljande app användas för att kontinuerligt övervaka hjärtrytmer för att identifiera subkliniska tecken på ohälsa. Data från Apple Heart Study tyder på att även om sådan teknik kan ha ett betydande värde vid tidig diagnos, är andelen falskt positiva så pass hög att friska personer felaktigt kan diagnostiseras med en sjukdom, vilket orsakar onödig oro. I den tidigare nämnda studien fick 0,52% av individerna ett “falskt” meddelande om oregelbundna hjärtslag, vilket är ett betydande antal människor med tanke på att det finns över 100 miljoner Apple Watch-användare globalt.
I ett uppmärksammat svenskt exempel ledde en app för att spåra menstruationscykler till flera oönskade graviditeter. Företaget bakom appen granskades av Läkemedelsverket och fick i slutändan fortsätta tillhandahålla produkten men med ett förtydligande om risken för graviditet.
Elektroniska patientjournaler
Elektroniska patientjournaler har uppenbara fördelar över pappersjournaler. Svårigheter med elektroniska journalsystem är att de innehåller stora mängder data i icke-standardiserade format från olika sjukvårdskällor och är tidskrävande att navigera effektivt. Överdrivet långa anteckningar kan lätt uppstå, och relevant information kan vara svår att hitta om användaren inte har erfarenhet av att navigera i det elektroniska systemet. Det är välkänt att journalsystem kan leda till att kliniker fokuserar för mycket på datorn och inte tillräckligt på patienten, vilket skadar kommunikationen och relationen mellan vårdpersonal och patient.
Dataläckage från sjukvården är ett ökande problem. Större delen av dataläckage i vården beror på fel hos vårdpersonalen, snarare än yttre angrepp.
Slutsatser
eHälsa skapar väldiga möjligheter för vården och patienter, men det bär också med sig nya risker. Tillverkare, beslutsfattare och användare bör ha dessa risker i åtanke så att man inför och använder eHälsolösningar på ett patientsäkert sätt, där risker vägs mot nytta.
Hittat fel i artikeln eller har vi missat något? Kontakta oss!