Höjdpunkter från eHealth@LU 2023 - dag 2

Andra dagen av eHealth@LU symposium med temat ett internationellt perspektiv på kommersialisering av e-hälsa, och en diskussion kring frågan; vad främjar och hindrar kommersialiseringen av digitala tjänster, produkter och system inom hälso- och sjukvården.

Innehåll

• Navigera i offentligt finansierade landskap: barriärer och möjligheter för att skala hälsoteknik över marknader
• Digital hälsoforskning och framgångshistorier i norra Finland
• Minska bördan av hjärt-kärlsjukdomar genom dataforskning och analyser med hjälp av bärbara träningsspårare
• PainDrainer - ett AI-drivet, patientcentrerat digitalt verktyg för självhantering av kronisk smärta
• Kan vi öppna upp den offentliga sektorn för nya innovationer – verkligen!
• Avslutande diskussion

Navigera i offentligt finansierade landskap: barriärer och möjligheter för att skala hälsoteknik över marknader

Anna-Karin Edstedt Bonamy (VD Doctrin AB, Sverige), pratar om att navigera i offentlig verksamhet där marknaden kan utgöra kommersiella och praktiska hinder för att skala din hälsoteknikverksamhet.

Tillsammans med Capio var Doctrin de som myntade begreppet “digifysisk vård”. För närvarande tar det ungefär 43 dagar från första kontakten med sjukvården innan en patient gör återbesök, men med digital och intelligent patienthantering skulle detta kunna minskas till 10 dagar om all nödvändig information finns tillgänglig från början.

Doctrin kopplar samman patienter med sjukvård, samlar in information för effektiva konsultationer, kommunicerar med patienter och sjukvårdsteam samt samarbetar inom och mellan kliniker. I början fokuserade Doctrin mycket på säkerhet och stabilitet, vilket visade sig vara ett tillfälligt hinder i tillväxtfasen men har nu visat sig vara den mest strategiska nivån framåt, eftersom de nu har ett skalbart och användarvänligt system.

Från Doctrins resa har tre rekommendationer gjorts: (1) bygg telemedicin på befintliga sjukvårdssystem istället för som ett separat system, (2) tydliga regleringskrav behövs för att hjälpa företag och organisationer i upphandling, och (3) hjälp vårdgivare och den offentliga sektorn att köpa moderna telemedicinska lösningar. Det är viktigt att regioner och kommuner inte utvecklar sina egna lösningar eftersom de ofta inte är hållbara, mindre säkra och har risk för att skapa betydande kostnader.

Digital hälsoforskning och framgångshistorier i norra Finland

Jarmo Reponen (Professor i hälsoinformationssystem, Uleåborgs universitet, Finland) beskriver eHälso situationen utifrån ett finskt perspektiv. Enligt “Digital Economy and Society Index” är Finland det land som är mest avancerat i att använda digitala tjänster inom hälso- och sjukvården, medan Sverige rankas som nummer fyra. Finland och Estland är de länder som är mest angelägna om att använda digitala tjänster inom vården.

Karta över finland är lånad från Highly concentrated markets of electronic health records data systems in public health centres and specialist care hospitals in 2017 in Finland.

Likt vår artikel “Journalsystem i Sverige 2022”, finns en liknande undersökning från 2017 i Finland som visade att det finns en hög koncentration av elektroniska hälsojournaler i finländska sjukhus och vårdcentraler, med många olika varumärken som används (Highly concentrated markets of electronic health records data systems in public health centres and specialist care hospitals in 2017 in Finland). Under 2023 kommer journalsystemen för primärvård och regional vård att sammanföras till ett och samma system vilket kommen minska nivån av olika system i samma region.

Finland har uppnått 100% elektronisk receptförskrivning och samarbetar även med andra länder. DigiHealth och 6G Enabled Sustainable Society arbetar med fyra huvudområden: nästa generations data, systemarkitektur, medicinsk AI och affärslösningar och dess påverkan.

Minska bördan av hjärt-kärlsjukdomar genom dataforskning och analyser med hjälp av bärbara träningsspårare

Peter Hedberg (Account Manager, Google Cloud, Sverige), samtalade om att arbeta förebyggande och få tidig upptäckt av hjärtsjukdomar som arytmier och hjärtsvikt inom den allmänna befolkningen fortfarande är en utmaning. För sent upptäckt hjärtsjukdom kan potentiellt leda till allvarliga och till och med dödliga komplikationer. Ett spännande nytt område öppnar upp sig med den ökande tillgängligheten av artificiell intelligens (AI) och data som kommer från bärbara enheter såsom träningsklockor.

Träningsklockor kan hjälpa till på två sätt:

1. Genom att samla in data
2. Genom att använda en AI-modell för att förutsäga eventuella hjärtsjukdomar

Det är också nödvändigt att samla in genomgående data och dokumentera ytterligare medicinska bildtekniker som EKG och MRI för att skapa en helhetsbild.

Den största utmaningen inte bristen på data, utan förmågan att omvandla denna data till handlingsbara insikter. Målet är att minska arbetsbelastningen för vårdpersonal genom att hålla människor borta från sjukhuset. En nyligen genomförd studie visade lovande resultat genom att använda Fitbit och Google Cloud för att övervaka patienters data och skapa prediktiva modeller för att upptäcka sjukdomar innan symtom uppstår.

Under diskussionen poängterades det att om data från bärbara enheter skulle läggas till i patientjournaler kan vårdpersonal känna sig skyldiga att regelbundet granska datan, och skulle hållas ansvariga om de missar några signaler. Därför kan det vara bättre för läkare att manuellt hämta data som de för närvarande anser vara relevanta.

PainDrainer - ett AI-drivet, patientcentrerat digitalt verktyg för självhantering av kronisk smärta

Carl Borrebäck (Professor, chef, forskningsledare, Lunds universitets cancercentrum, Sverige), presenterade deras produkt PainDrainer. Det är ett AI-drivet digitalt verktyg för självhantering av kronisk smärta. Det hjälper människor att hantera sin kroniska smärta genom att individualisera coachningen för varje enskild patient. Appen baseras på AI, som inte är tränad på “Stor data” (Big data) utan loggar patientens aktiviteter i ungefär 7 dagar innan den lär sig hur patienten ska arbeta för att minska sin kroniska smärta. Appen hjälper patienten att genomföra aktiviteter dagligen i 5-6 minuter och fångar hur aktiviteter påverkar nivån av smärta.

Affärsmodellen är svår att göra lönsam i en fragmenterad marknad. PainDrainer ger inte medicinska råd utan ger individen tillräckligt med underlag att ändra sina vanor och arbeta för mindre smärta, med detta behöver inte applikationen ta höjd för samma regelverk som andra direkt medicinskt rådgivande applikationer behöver. Det viktiga är att patienten kan leva sitt liv hur de vill, där appen hjälper dem att koppla ihop punkterna för att göra sina egna val. Kronisk smärta är ett stort hälsoproblem i både Europa och USA och påverkar uppskattningsvis 90 miljoner människor i Europa och 100 miljoner människor i USA, vilket visar på möjligheterna PainDrainer har att skapa nytta och fylla ett aktuellt behov.

Kan vi öppna upp den offentliga sektorn för nya innovationer – verkligen!

Bengt Stavenow (Innovationschef, Innovation Skåne, Sverige) började med att presentera Innovation Skåne. Innovation Skåne är en självständig organisation som ägs av Region Skåne och har cirka 45 anställda. Deras mål är att skapa innovativa lösningar som gynnar människor och miljön. De anser att innovation innebär risk och består av fyra steg: lyssna och förstå, planera och anpassa, testa och implementera samt leverera. Förberedelse är viktigt och innebär att identifiera problemet, behovet, hanterbart behov och detaljerat behov. Det är viktigt att notera att att lösa ett problem inte nödvändigtvis innebär att det underliggande behovet har adresserats.

Ett kraftfullt verktyg för att driva förändring är innovation upphandling, vilket ofta är ett underutnyttjat instrument inom innovationspolitiken. Innovation upphandling fokuserar på problemen som behöver lösas istället för produkterna som ska köpas. Genom att arbeta från efterfrågesidan kan innovation upphandling påverka inte bara hastigheten utan också riktningen för innovationsprocesser. Innovation Skåne arbetar med att samordna framtida upphandlingar för att säkra offentliga medel samtidigt som utvecklingen inte bromsas in. Sammanfattningsvis är innovation upphandling ett kraftfullt sätt att driva förändring och skapa innovativa lösningar som gynnar samhället.

Innovation Skåne deltar i ett projket som kallas Procure4Health, där de samordnar med 33 andra organisationer från 15 olika länder i EU hur framtida upphandlingar ska genomföras för att säkra offentliga medel men minska inbromsningen av utvecklingen.

Avslutande diskussion

Under den avslutande öppna diskussionen framfördes flera synpunkter angående upphandlingar. Det poängterades att upphandlingar tar lång tid och kan bli mycket kostsamma, samtidigt som det är svårt att bedöma den fulla nyttan av en sådan investering. Vidare diskuterades utmaningar med den nuvarande budgetmodellen inom offentlig verksamhet som endast sträcker sig över ett år, vilket kan göra det svårt att genomföra långsiktiga satsningar. En annan viktig punkt som lyftes var behovet av att sammanföra ekonomiska modeller med patientens behov, för att säkerställa att alla arbetar för att förbättra vården även om det inte nödvändigtvis gynnar den egna organisationen på kort sikt. På så sätt kan besparingar och effektiviseringar ske längre fram i processen utan att det går ut över vårdkvaliteten.

Läs om dag 1 av programmet här.

Hittat något fel eller vill du dela några tankar? Kontakta oss!