Patientperspektiv på telemedicin

Vilka patienter söker vård på distans och för vilka tillstånd? Vad upplever patienter för fördelar av telemedicin? SKR gav forskare vid Högskolan i Jönköping i uppdrag att genomföra en studie för att utvärdera digital vård.

Innehåll

• Metod
  • Registerstudie
  • Intervjuer
• Resultat
  • Registerstudie
  • Intervjustudie
• Slutsatser

Metod

Studien bestod av två delar: En kvantitativ registerstudie och en intervjustudie.

Registerstudie

Registerstudien baserades på digitala vårdkontakter från 10 400 personer i Region Jönköpings län från september 2017 till januari 2019. Man undersökte digitala vårdmöten med läkare och andra vårdyrken, sjukvårdsrådgivning på telefon via 1177 och fysiska besök på vårdcentral och akutmottagning. Man bedömde kontakter som relaterade till det digitala besöket om de skedde inom 24 timmar för telefonrådgivning och akutmottagning. Besök på vårdcentral bedömdes som relaterade om de skedde i upp till en vecka efteråt. Patienterna delades upp på ålder, kön och diagnos.

Intervjuer

Intervjuer genomfördes med 26 patienter runtom i landet som använt digitala vårdtjänster under april till juni 2019. Man sökte deltagare med varierande erfarenhet av att använda tjänsterna, ålder, kön och geografisk spridning.

Resultat

Registerstudie

10 400 personer i Region Jönköpings län hade genomfört 15 211 digitala vårdmöten med läkare under perioden som studerades. Ytterligare 2090 digitala kontakter hade genomförts med andra vårdprofessioner. Efter läkare var psykolog och fysioterapeut de vanligaste professionerna. Motsvarande 2,9% av Region Jönköpings läns befolkning hade genomfört digitala vårdbesök under perioden.

Akut övre luftvägsinfektion var den vanligaste diagnosen, som tillsammans med diagnoserna “hosta” och “Akut övre luftvägsinfektion med multipel icke-specificerad lokalisation” stod för 8,2% av vårdbesöken.

Totalt stod kvinnor för 60% av besöken. Upp till 12 års ålder var det dock jämt fördelat mellan könen, medan bland patienter äldre än så var 65% kvinnor.

90% av patienter hade enbart digital kontakt med läkare. 1,5% hade kontakt med 1177 inom 1 dygn före och 4% besökte vårdcentral upp till 7 dygn före den digitala kontakten. 1% besökte akutmottagning inom 1 dygn från sitt digitala läkarbesök och 3,6% besökte primärvården inom 7 dygn.

Intervjustudie

I analyserna av intervjutexterna identifierades fem teman om patienters drivkrafter till att söka digital vård samt deras upplevelser av tjänsterna:

1. Tillgång till snabb och effektiv vård utifrån personliga behov
2. Tilltro till egna förmågan att välja vård
3. Hushålla med egna och vårdens resurser
4. Kompetent, professionellt och respektfullt bemötande
5. Andra digitala stöd inom vården

Slutsatser

Sammanlagt använde sig 90% av patienterna i studien enbart av digitala vårdtjänster utan kontakt med den traditionella vården. Deltagarna i intervjuerna uppgav att de hade goda erfarenheter av att använda 1177:s telefontjänster, men att de sökte digital vård när de inte trodde att 1177 skulle kunna lösa deras problem. Sammantaget ger studien en bild av att digital vård fungerar som ett komplement till traditionell vård.

Begränsningar i studien är att kvaliteten på vården som gavs inte bedömdes annat än indirekt genom hur många som behövde kontakt med fysiska vårdinrättningar efter den digitala kontakten. Vidare kritiseras digital vård för att orsaka besök som egentligen inte hade behövt uppmärksammas av vården, och detta fångas inte upp av studien.

Studien publicerades 2019, och sedan dess har användningen av digitala vårdkontakter ökat explosionsartat, i synnerhet under covid-19-pandemin. Man kan därför vänta sig att även sökmönster och patienters syn på tjänsterna har förändrats.

Hittat fel i artikeln eller har vi missat något? Kontakta oss!