Typer av eHälsosystem

eHälsa är ett brett område som innefattar en mängd produkter och tjänster. För att göra det mer förståeligt ger vi här exempel på olika typer av eHälsolösningar.

Innehåll

• Administrations- och informationssystem
• Kommunikationssystem
• Kliniskt beslutsstöd
• Monitoreringssystem
• Kombinationer

Administrations- och informationssystem

Administrativa system är centrala för sjukvården. De kan ha funktioner som att lagra och framställa patientinformation, att boka möten och att bekräfta användares identiteter. Elektroniska patientjournalsystem utgör navet i svensk hälsoinformatik, men dessa kompletteras av exempelvis lagrings- och visningstjänster för röntgenbilder, förskrivningsmoduler för läkemedel och korttjänster för autentisering av medarbetare. De kan kopplas till nationella system som Nationell patientöversikt (NPÖ).

Läs mer: Journalsystem i Sverige

Kommunikationssystem

Kommunikationssystem utbyter information mellan olika parter inom vården, exempelvis mellan vårdpersonal eller patient. System för kommunikation och samordning mellan olika huvudmän (t.ex. region och kommun) är ett exempel. Befolkningen i stort kanske främst kommer i kontakt med telemedicin via chatt eller video som ett exempel på kommunikationssystem som en form av eHälsa.

Det finns både aktörer som levererar vård till patienter på sina egna plattformar såsom Min doktor och rena plattformsleverantörer såsom Visiba Care.

Läs mer: Privata digitala vårdgivare i Sverige

Utöver patientkonsultationer genomförs numera många olika slags vård på distans. Exempel är telekirurgi, telepatologi och teleradiologi.

Kliniskt beslutsstöd

En kategori av eHälsolösningar som kan vara medicinskt mer avancerad är kliniska beslutsstöd. Dessa produkter vägleder vårdpersonal i att fatta kliniska beslut, exempelvis kring diagnostik eller behandlingsval. De skiljer sig från allmänna medicinska riktlinjer genom att anpassa sig till enskilda patienter.

Expertsystem följer ett bestämt regelverk, vanligen utgående från människors expertkunskaper inom ett avgränsat område. De ger konsekventa resultat om de får samma information, och någon som känner till det bakomliggande regelverket kan förklara varför ett visst resultat uppkommer. AI-baserade system kan vara mindre transparenta med hur de har nått ett resultat, som kan variera på ett oförutsägbart sätt. Detta kan vara en svårighet vid testning för att säkerställa mjukvarans kvalitet, och lagstiftare har börjat ta fram särskilda regelverk för att hantera den sortens produkter.

Exempel på kliniska beslutsstöd är automatiska tolkningar av EKG och röntgenbilder samt varningar för läkemedelsinteraktioner.

Monitoreringssystem

Traditionellt har mätvärden såsom blodtryck, hjärtfrekvens eller blodprover tagits på patienter vid enstaka tillfällen om året i samband med att de besöker vården. Detta riskerar att ge en begränsad bild av patientens sjukdomsbild. Genom att patienter med exempelvis uppkopplade blodsocker- eller blodtrycksmätare kan dela värden som de har uppmätt i hemmet med vårdpersonal kan sjukvården få en mer rättvisande bild av patientens tillstånd. Även patienters subjektiva mående kan fångas upp bättre, vilket spetspatienten Sara Riggare argumenterar för i sin avhandling om Parkinsons sjukdom.

Exempel är Glooko för diabetes och LifePod för hjärt-kärlsjukdom.

Läs mer: Sara Riggare: Personal science in Parkinson’s disease.

Kombinationer

Ovanstående kategorier är inte nödvändigtvis uttömmande, och en lösning kan ha komponenter av flera kategorier. Ett journalsystem kan ha stöd för chatt mellan personal eller videosamtal med patienter (kommunikationssystem) samt erbjuda kliniskt beslutsstöd utöver sin grundfunktion som administrativt system.

Hittat något fel eller vill du dela några tankar? Kontakta oss!