Höjdpunkter från eHealth@LU 2022 - dag 2

Publicerad:

Lunds universitet höll 25 till 26 augusti 2022 ett symposium om “e-hälsa de senaste och kommande 5 åren”. eHälsa Sverige var på plats för att rapportera om höjdpunkterna. Här skriver vi om evenemangets andra dag. Läs om dag 1 av programmet här.

Innehåll

Att ersätta digitala besök hos äldre med en etisk situationsmedvetenhet

Peter Abdelmassih Waller från Axis Communications berättade om hur teknik utöver kamror, såsom radar och sensorer, kan öka kvaliteten på digitala vårdbesök hos äldre. Samtidigt kan etiska problem uppstå – brukare kan känna sig övervakade och den stora mängd information om dennes vardag kan hamna i fel händer eller på annat sätt missbrukas.

Det är komplicerat - de många utmaningarna med produktdesign inom e-hälsa

Mathias Levin från Above gav sin syn på eHälsa utifrån en produktdesigners perspektiv.

Amazon och Microsoft har nu gett upp sina satsningar mot eHälsa. Apple och Google är de större aktörer som är kvar. Det visar hur snårigt det kan vara även för stora organisationer att etablera sig på eHälsomarknaden. Det är svårt att bedöma vad som faktiskt utgör ett problem eller inte. Dock är tekniken ofta det minsta problemet, utan svårigheten ligger i hur den ska användas, av vem och var.

“I utveckling är det bra att börja med människan och ta tekniken senare.” – Mathias Levin

Även bra lösningar kan misslyckas om det inte finns tillräckligt välfungerade stödsystem. Ett exempel på detta är hur Teams sprang om Slack under covid-19-pandemin. Detta berodde inte på att Teams är bättre än Slack, utan för det var enklare för IT-organisationer att installera på alla datorer och administrera konton i sina verksamheter.

Homomorfisk kryptering som integritetsskydd vid delning av hälsodata

Helena Linge och Rickard Brännvall från RISE berättade om RISE:s bidrag i en innovationstävling från Vinnova. Projektet handlade om delning av data.

För att kunna dela och hantera data med molnet ansåg tävlingsgruppen att homomorfisk kryptering skulle vara ett möjligt alternativ. Detta innebär att data enbart kan avkrypteras på användarens enhet. Molnet har fortsatt möjlighet att göra beräkningar på den krypterade datan, men det saknas möjlighet att ta del av datan i sig. Deras lösning var att skapa en tredjepartstjänst som sköter krypteringen och hanterar nycklarna så att användaren inte behöver ta hand om nycklarna själv.

“Krypterad data som vi tror är säker idag kan någon med stor sannolikhet läsa om 10 år.” - Rickard Brännvall

Projektgruppen beräknade att det skulle kosta 22 kr/år/användare att driva tjänsten. Det skulle ge möjlighet att hantera data oberoende av land, då datan inte kan exponeras för tredje part.

eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet – erfarenheter av forskning, utbildning och samverkan inom eHälsa och förväntningar på framtiden

Tora Hammar, Lina Nilsson och Anna-Lena Nilsson från eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet berättade om sin verksamhet. Både universitetet och regionen bedriver forskning och satsningar.

Digital teknik med fokus på välbefinnande

Jeanette Eriksson och Jonas Christensen från Malmö universitet presenterade två exempel på hur digital teknik fokuserats på välbefinnande.

2010 etablerades ett nätverk som hette Caresam. Nätveket har tre perspektiv: lärande, forskning och samhälle.

“Om digital teknik ska bidra till att ge välbefinnande för den enskilde så måste den upplevas vara meningsfull för alla berörda – användare, ledning, personal och anhöriga.” – Jonas Christensen

“Walk the Ward” var en app med fokus på att aktivera inneliggande patienter och få dem att tänka på något annat än sin sjukdom. I spelet kunde patienterna skanna QR-koder på vårdavdelningen som tog fram en fråga eller ett uppdrag. Projektet visade att man inte ska underskatta förmågan hos patienter utan istället arbeta med att tillmötesgå dem med teknik.

“iRemember” var ett system för att få brukare att äta på regelbundna tider. I lösningen skickar en huvudenhet ett meddelande om att maten var klar eller liknande till surfplattor i varje brukares rum. Resultatet från studien var att fler brukare kunde komma i tid för att äta utan assistans. Det togs emot positivt av personal och brukare och ökade upplevelsen av glädje och självständighet.

Implementering av AI i hälso- och sjukvården – utmaningar och möjligheter

Lena Petersson, Petra Svedberg och Jens Nygren från Högskolan i Halmstad beskrev hur AI och informationsdriven vård implementerats i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland och flera kommuner och företag.

Idag saknas kunskap kring de faktorer som påverkar implementeringen av AI-applikationer i vården och kopplingen mellan implementeringen och värdeskapandet. Fokus har hittills främst lagts på utveckling, validering och utvärdering av AI-applikationer. Mindre uppmärksamhet har lagts på att förstå introduktionen och den rutinmässiga användningen av AI i kliniska miljöer.

Litteraturstudie

Föreläsarna presenterade en litteraturstudie om att implementera AI i hälso- och sjukvårdskontext.

Litteraturstudien utgick från olika typer av användare, baserat på deras professioner. Typerna av avsedda användare för AI-systemet visas i tabellen nedan (n = 48 eftersom vissa AI-system hade flera avsedda användare):

Avsedd användare Studier %
Läkare 18 42 %
Patient eller vårdgivare 6 14 %
Personal 5 12 %
Sjuksköterskor 5 12 %
Tekniker 3 7 %
Invånare 2 5 %
Chefer 2 5 %
Oklart 7 16 %

Slutsatser från litteraturstudien:

  • I nuläget har främst fallstudier publicerats.
  • Fokus i studier har främst varit effektivitet snarare än effekten.
  • Ingen enhetlig metodik används för att studera implementering gällande datainsamling, analys eller rapportering.
  • Det finns stor variation av hur implementing av AI i vården förstås.
  • Endast en studie använde ett ramverk för att informera implementeringsprocessen, och två tillämpade ett ramverk i efterhand för att utvärdera insatserna.
  • Det finns ett behov av att gå bortom individuella fallrapporter till att studera implementeringsprocessen som helhet.

Intressentanalys

Syftet med analysen var att utforska ledares perspektiv på utmaningar med att implementera AI i vården. Följande tre kategorier av utmaningar identifierades: “Yttre villkor för hälso- och sjukvården”, “Kapacitet för strategisk förändringsledning” och “Förändring av vårdprofessioner och hälso- och sjukvårdsprojekt”.

Presentationen avslutades med att de tipsade om en kommande innovationskonferens i Halmstad 28 september.

DigiHealth - Hur säljer du framgångsrikt till offentlig sektor?!

Björn Lagnevik från Innovation Skåne berättade om projektet DigiHealth, som kommer att lyfta offentliga behov till eHälsomarknaden.

Reflektioner utifrån projektet som spelar roll i hur innovationsarbetet fortlöper och faller ut:

  • Att avtal behöver ge utrymme för vidareutveckling.
  • Tidigt identifiera vilken bandbredd och vilja leverantören har.
  • Vad den egna upphandlande myndigheten har för kapacitet, tekniskt och personalmässigt.
  • Tidsperspektiv är något som ofta underskattas, där små justeringar kan ta mycket lång tid att införa (ofta på grund av säkerhetsfrågor).
  • Slutligen var det centralt att det fanns en vilja hos beställare och leverantör för att anstränga sig extra i implementeringsfasen.

Hittat något fel eller vill du dela några tankar? Kontakta oss!

Vi använder kakor (cookies) för att utvärdera hemsidans innehåll, policy för kakor.