Höjdpunkter från eHealth@LU 2022 - dag 1

Lunds universitet höll 25 till 26 augusti 2022 ett symposium om “e-hälsa de senaste och kommande 5 åren”. eHälsa Sverige var på plats för att rapportera om höjdpunkterna.

Innehåll

• Digifysisk vård på riktigt – lärdomar från primärvården och förbättringspotential för framtiden
• Hur kan distansvård ge tryggare och närmare vård?
• Utveckling och implementering av digitala verktyg i samarbete med praktiken
• Trender i distansbesök för luftvägsinfektioner i den skånska primärvården, under och före covid-19 pandemin.
• Digitala system i hemvården och effekter av Covid-19 pandemin
• Digitala vårdmöten och primärvården – hur väljer patienter mellan dessa tjänster?
• Från tråkig byråkrati till drivkrafter för digital disruption – Den nya rollen för offentliga aktörer under den fjärde industriella revolutionen
• Patientens klagan driver digital utveckling

Digifysisk vård på riktigt – lärdomar från primärvården och förbättringspotential för framtiden

Doctrin inledde med att berätta om sin platform Flow och företagets övergripande syfte att

• skapa en bättre patientupplevelse och arbetsmiljö
• öka medicinsk kvalitet och tillgänglighet
• förbättra resursutnyttjande.

Vidare presenterade Doctrin lärdomar från i piloten utifrån leverantörens perspektiv:

Do	Don’t
Hitta ambassadörer och börja med en positiv grupp	Börja med skeptiker för att få dem med på tåget tidigt
Se till att alla professioner är representerade i projektgruppen	Börja med en yrkesgrupp för att inte göra för stor förändring
Börja i tillräckligt stor skala för att se tidiga resultat och tydliga vinster	Börja långsamt med några få patienter så att man har tid att lära sig
Många “varför” så att alla kan relatera	Ett starkt “varför” som gäller för alla
Definiera långsiktiga mål och startpukten – följ upp och justera planen för att nå målet	Planera alla faser i detalj innan implementeringen börjar

”Digitalisering är 20% teknik och 80% arbetssätt.” – Unn Hellberg

Forskaren Susanne Frennert beskrev tre fallstudier av ett digitalt stöd i primärvården. Plattformen skapade ökad känsla av närhet mellan patienter. Asynkron kommunikation gav ökad autonomi genom att patienter kunde bestämma när och var de ville ha kontakt med vård, men tiden för att handlägga ärenden ökade eftersom båda parter inte var på plats samtidigt. Frennerts budskap var att samma digitala stöd kan påverka arbetsmiljön olika beroende på hur arbetet organiseras och leds.

Hur kan distansvård ge tryggare och närmare vård?

Cross Technology Solutions samt forskaren Gudbjörg Erlingsdottír, docent vid Lunds universitet, diskuterade distansmonitorering av patienter. Fördelar som lyftes fram var bättre kontroll, överblick och relation till patienterna. Dock kan detta leda till två parallella arbetssätt – digital och fysisk – som behöver samordnas. Vårdpersonalen behöver även hantera två slags vårdlogik samtidigt – traditionell vård kontra informationsdriven vård. Att arbeta med parallella arbetssätt med olika vårdlogik leder till mer att hantera för vårdpersonalen.

Föreläsarna ifrågasatte föreställningen om digitalisering som “allt eller inget”. I verkligheten ser man dock oftare att flera system används parallellt, även om detta egentligen inte är önskvärt.

På @Lundsuni presenterades forskning om införandet av #LifePod gemensamt av Gudbjörg Erlingsdottir och Cathrin Jung. Distanstsmonitorering med LifePod kan förhindra inläggningar och akutbesök, enligt intervjuer med vården. #eHealth pic.twitter.com/rGCxHXAao5

— Cross Technology Solutions (@lifepodbycross) August 26, 2022

Utveckling och implementering av digitala verktyg i samarbete med praktiken

itACiH och Lena Petersson från Högskolan i Halmstad berättade om implementeringen av itACiH:s system för patienter med ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet). Systemet ska hjälpa vårdpersonalen att strukturerat planera för dagen. Innan implementering gjordes all planering i en pärm som riskerade att försvinna eller inte finnas där den behövdes. Patienternas inrapporterade status var låst till patientens papper. Efter introduktionen av itACiH har samordningen och planeringen kunna genomföras och läsas oberoende av var vårdpersonalen befinner sig.

Ett problem är dock att systemet inte kan kommunicera med journalsystem eller med andra organisationsnivåer. Detta löstes genom att kommunpersonal rapporterar via patientens system och att låsta surfplattor delades ut till patienterna för att skapa en säker digital koppling till ASIH-systemet. Personalen behöver fortsatt ha framme journal och itACiH samtidigt.

Trender i distansbesök för luftvägsinfektioner i den skånska primärvården, under och före covid-19 pandemin.

Veronica Milos Nymberg, allmänläkare och forskare vid Lunds universitet, berättade om en studie som jämförde antalet och andelen fysiska och digitala läkarbesök för luftvägsinfektioner under våren 2020 jämfört med 2018 och 2019. Det visade att andelen vårdbesök minskade under pandemin, då personer som upplevde sig sjuka valde att isolera sig och vänta ut sjukdomen. Det slopade kravet på läkarintyg efter andra veckan minskade även vårdkontakterna.

I studien framkom att patienter (30%) som påbörjade ett digitalt vårdbesök fortfarande behövde ett fysiskt besök efter 48 timmar. Det innebär att digitala vårdgivare fortsatt behöver optimera sina tjänster för att minska behovet av fysisk vårdkontakt alternativt arbeta mer enligt konceptet digifysisk vård.

Digitala system i hemvården och effekter av Covid-19 pandemin

Roger Larsson från Lunds universitet presenterade en pågående studie av covid-19-pandemins inverkan på hemvårdens arbetsmiljö samt digitaliseringens roll i att hantera pandemin. Vården har i stort fortsatt använda de tekniska hjälpmedel man redan hade innan pandemin. Det finns dock tre nya inslag: smittlägeslistor, digitalt fax och digitala möten. Smittlägeslistorna har inte längre någon direkt användning, men de är redo att användas igen ifall en liknande situation skulle uppstå. Den digitala faxen var inte helt optimal i sitt utförande, då den skapade fler arbetsuppgifter än vad det löste. En stor orsak var system som inte var optimerade för vad de faktiskt skulle åstadkomma. Syftet med digitala möten har övergått från smittskydd till effektivisering.

Digitala vårdmöten och primärvården – hur väljer patienter mellan dessa tjänster?

Doktoranden Linn Mattisson från Lunds universitet undersöker vad som får patienter att välja digitala vårdkontakter framför traditionella vårdbesök samt när detta kan vara resurssparande utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Ett digitalt vårdbesök kostar den enskilde 250 kr efter man fyllt 20 år. Statistiken innan nätläkartjänsterna introducerades visar att vårdkontakterna tydligt minskade efter personer fyllt 20. Efter införande av nätläkare minskar inte längre antalet vårdkontakter i samband med att personer fyllt 20 år.

De statistiska analyserna tydde på att hälften av nätläkarbesök ersätter ett fysiskt besök. Dock behöver man också beakta att besök hos nätläkare även ger upphov till mer uppföljande besök än vad traditionella vårdbesök gör.

Från tråkig byråkrati till drivkrafter för digital disruption – Den nya rollen för offentliga aktörer under den fjärde industriella revolutionen

Johan Müllern-Aspegren, vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun, gav en översikt av teknikdriven innovation i gränslandet mellan offentlig, privat och akademisk sektor. Han underströk vikten av att gå från vertikalt integrerade system som gynnar större aktörer till horisontella, modulbaserade system för att även mindre företag ska kunna delta.

Helsingborg har arbetat aktivt med att driva innovation,bland annat genom idébanker och att anställa service designers som identifierar problem och möjliga lösningar i kommunens verksamheter. Dock har det varit svårt att överföra idéer, prototyper m.m. till företag, då det skapar etiska problem såsom att ersätta för den initiala idéen och att driva fortsatt utveckling. Det var viktigt att tidigt skapa kopplingar till företag som var villiga och förmögna att fortsätta den innovativa utvecklingen.

Patientens klagan driver digital utveckling

Lena Malmström från Patientnämnden Skåne arbetar bland annat med att försöka implementera automatisk textanalys av patienters klagomål för att identifiera trender. Hon tog upp förslag som inkommit från patienter om digitalisering samt sitt arbete med textanalys.

“Klagomål borde ses som något positivt när de kan paketeras och bidra till positiv förändring i vården.” – Lena Malmström

I dagens läge kan anmärkningar på vården gå tre vägar: IVO, Patientnämnden eller direkt till vårdgivaren. Det kommer in över 5000 ärenden till Patientnämnden årligen, vilket snabbt skapar ett överflöd av information och gör det svårt att överskåda, lära sig eller se trender utifrån ett helhetsperspektiv. Därför planerar nämnden nu att börja analysera handläggarnas anteckningar kring ärenden. Informationsdelningen är ett av de största hindren för textbehandling idag då det kräver att en organisation delar data med tredje part. Patientnämnden använder till att börja med enbart sina egna handläggarens anteckningar, där informationen avidentifieras. De har ännu inte fått resultat över om satsningen möter behovet, utan det kommer ske under hösten.

Läs om dag 2 av programmet här.

Hittat något fel eller vill du dela några tankar? Kontakta oss!